Powered By Blogger

torsdag 23 maj 2013

Dränaget borta...uruselt humör...förhållningsorder

Vid tvåtiden i natt blev Robban tvungen att tömma dränaget på mig igen för det hade runnit ut så mycket men sedan somnade jag faktiskt om och sov skönt ända tills i morse då jag blev väckt för att vi skulle åka till Bagarmossen igen......

Jag har inte varit på mitt bästa humör idag precis. Det började redan på pendeltåget då en kvinna kom in med sina två flattar och nödvändigtvis måste passera oss för att sätta sig på sätena bakom mig....Jag blev minst sagt jättearg.....och Robban blev arg på mig.....Ja, jag kan ju erkänna att jag överdrev nog en hel del för de två flattarna låg under sätet och vågade inte röra sig än mindre ge något ljud ifrån sig och det var ju klokt av dom.....



Här åker jag bussen som går till Bagarmossen. Den var nästan folktom så det var ju skönt med lite utrymme....






Framme vid Bagarmossens djursjukhus.....


Jag gillar att åka till sjukhuset men det första som händer när vi kommer in är att en  rottweiler morrar mycket hotfullt mot mig.....och det skulle han väl inte ha gjort. Nu blev jag riktigt arg igen......och precis när jag har lugnat mig så kommer en uppkäftig bostonterrier in men han fick också höra att mig mopsar man inte upp sig mot.....men trots att jag hade tillrättavisat honom så satt han och stirrade på mig hela tiden och när han efter en stund började muttra mot en annan liten hund så blev jag ursinnig.....Robban hade fullt sjå för jag lugnade mig inte i första taget för det kom nya hundar hela tiden och nu var jag verkligen uppe i varv.....En stackars golden såg livrädd ut och inte bara han......Matte sa att jag verkligen borde skämmas som betedde mig på det här viset även om hon insåg att jag mådde fruktansvärt dåligt.......Jo, jag skäms nog lite....

Äntligen fick jag komma in till mina veterinärer, både kirurgen och cancerspecialisten undersökte mig och dom pratade och pratade på det konstiga språket spanska.......Hur som helst beslöt de att ta bort dränaget trots att det rinner ut så mycket vätska. Vävnaden kan bli inflammerad och ta skada av att jag har dränaget så länge....Jag lovar att även om det var lite obehagligt när kirurgen drog ur det långa dränaget så var det jätteskönt att bli av med det.......Jag fick jättemycket beröm för att jag var så duktig......Det får jag förresten varenda gång jag är där......


Nu måste matte och Robban hålla koll så att det inte blir någon större svullnad vid operationssåret. Jag ska få lite lättare massage där och så ska området kylas ner med frysklampar fyra gånger om dagen tio minuter åt gången..... Först blev jag lite betänksam men det är faktiskt riktigt skönt ....Dessutom måste jag fortsätta med mina mediciner men det är inga problem även om jag blir lite väl trött av dem.....


Sedan fick jag stränga förhållningsorder också. Jag får inte springa överhuvudtaget eller göra några ansträngande rörelser......"suck"...Det första jag gjorde när jag kom hem var att jaga efter Iris men det satte matte stopp för förstås.....Alltså, ska jag inte få göra något kul alls???

Ja, vi ska åka tillbaka till Bagarmossen på måndag morgon igen. Jag börjar verkligen känna mig hemma där. Veterinärerna och sköterskorna är jättesnälla och de verkar gilla mig jättemycket.....





Här väntar vi på bussen när vi är klara på djursjukhuset och ska åka hem......



....och här väntar vi på t-banan  för att åka till pendeltåget...



Äntligen hemma igen men vem har varit här???



Lite klåda har jag kvar och jag får inte klia mig men kan inte låta bli. Vad gör matte då? Jo, hon hämtar en av Robbans sockor och sätter på mig.......Ja, det är väl bara att acceptera det också.......Alla tycker att jag är så duktig som finner mig i allt men jag är av den sorten......




När vi nyss var ute på en rastrunda så kom min vän Andy flygande och landade alldeles intill mig. Jag blev jätteglad för jag har saknat honom. Det var ett tag sedan jag såg honom......


Andy

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar