När Robban och jag gick vår vanliga morgonrunda så hände något som jag aldrig har varit med om tidigare. Vi gick i godan ro och njöt av solskenet och jag av dofterna på marken då vi hör och ser en karl komma springande mot oss från sitt hus som ligger cirka 100 meter bort.. Han skrek och gormade som bara den. Han skrek att om vi inte försvann från platsen så skulle Robban få stryk. Vi fattade absolut ingenting. Robban frågade varför? Då säger karln att jag och Robban skymde utsikten från hans kök och att vi inte hade någon rätt att gå där. Robban sa snällt till honom att han skulle lugna ner sig och gå hem igen. Han fortsatte dock att skrika åt oss. Då sa Robban att "det är inte bra att brusa upp så där när man har blivit gammal för man kan få hjärtinfarkt" men det skulle väl inte Robban ha sagt för nu höll han på att explodera. Karln var i åldern 60 - 70 år gammal så det var ingen ungdom direkt.
Jag stod en bit bakom Robban men nu vände sig karln mot mig. Han rusar mot mig och skriker att han ska spöa skiten ur mig. Nu blir jag riktigt arg. Jag morrar hotfullt för att varna honom men nu riktar han ett slag mot mig. Då fick jag nog...Jag tog sats och flög på honom så att han ramlar omkull. Robban hann aldrig reagera. Jag lägger mig på karln. Robban drar till sig mig men först trycker jag min stora leriga tass rakt i ansiktet på karln som ligger på marken. Han är helt lerig. Nu blir karln skogstokig. Han skriker att nu fan ska hunden dö......
Robban ringer till polisen och säger att både han och jag har blivit anfallna av en galen karl. Som tur är har de en bil i Nynäs så de kom snabbt som ögat. Robban berättade vad som hade hänt medan karln fortsätter med sina hotelser. Han säger till polisen: Kan jag låna vapnet så jag får skjuta den jäveln......Polisen försöker lugna honom men nu börjar han hota poliserna också och det skulle han väl inte ha gjort. Han blir gripen och åker in i polisbilen för olaga hot mot Robban och för att han hotade poliserna och dessutom gjorde kraftigt motstånd.. Det var hundförarpoliser som kom så i deras bil satt en schäfer som blev jättearg när karln kom in i bilen. Den hunden tyckte väl också att karln förde ett himla oväsen kan jag tänka mig.....
Under hela den här incidenten hade vi ett vittne. Det var en kvinna som stannade och kollade hur det hela skulle avlöpa. Hon lämnade sin redogörelse till polisen. Poliserna var jättesnälla. De sa att både jag och Robban hade rätt att försvara oss när vi blir angripna. De tyckte att jag var jätteduktig som försvarade min husse när han gick på kryckor.. De klappade mig på huvudet och så fick jag godis. De sa att jag måste vara mentalt stark som inte bet karln utan bara tryckte ner honom på marken med min vikt. Men det är första gången något sådant här händer mig. Jag har aldrig tidigare blivit arg på någon människa......och jag hoppas att det var sista gången också
Robban åkte iväg för att möta matte som hade haft kurs i vardagslydnad. Tillsammans åkte de sedan för att hämta Casper.
Dags att åka hem....
Väntar på t-banan
På pendeltåget...Nu är Casper trött
Den älskade pandan som Casper har ärvt efter Yana...
Trött.....
Jag undrar hur det ska gå att hålla Casper lugn i en hel månad? Han får inte leka eller hoppa men han var mer vild än tam när han kom hem. Och han är envis som synden så det gäller verkligen att vara bestämd. Och så var han döhungrig som vanligt. Robban har burit ut honom ett par gånger så att han har fått göra sina toabestyr. Jag tycker att han är duktig som inte kissar på sig trots att han är så liten och dessutom är handikappad....
Nu är det nog dags för oss alla att sova tror jag....Casper får sova inne hos matte som vanligt.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar